Ökad samsyn i älgskogen

Ökad samsyn i älgskogen

Varje höst ger sig 300 000 jägare ut i skogen för att jaga älg. Jakten är en grundmurad sedvänja som ger mat på bordet och som samtidigt utgör ett viktigt verktyg för att uppnå balans mellan viltstam och fodersituation.

Viltet – vilda djur och fåglar – utgör en viktig del av skogslandskapet och tillhör en självklar del av naturupplevelsen. Men för att viltet inte ska åstadkomma orimligt stora skador på skogen måste stammen förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt.

Idag råder obalans mellan tillgång på foder och antal vilt, vilket på många håll har lett till höga skadenivåer på främst tallungskog.

Jakten är nyckeln till ett minskat betestryck. Och jakträtten är alltid knuten till marken. Men markägaren kan välja att upplåta rätten att jaga till andra. Så har till exempel jakträtten på merparten av den statliga eller bolagsägda marken arrenderats ut till enskilda jägare eller jaktlag. 

Fokus på att skapa balans

På Sveaskogs mark jagar varje år cirka 25 000 jägare, men det finns utrymme för betydligt fler. Sveaskog strävar därför efter att utveckla jakten på sina marker och göra det möjligt för nya jägare att få uppleva jaktens särskilda tjusning. Men också att kunna bidra till en livskraftig balans mellan viltstam och virkesproduktion.

Börje Eriksson är Jakt- och klövviltsansvarig på Sveaskog i Bergslagen. Han konstaterar att det överlag är alltför höga betesskador i Mellansverige, med stor konkurrens om födan. Diskussionen mellan markägare och jägare handlar därför till stor del om vad som kan anses som en lämplig nivå på tilldelning av djur för att uppnå en balans mellan viltstam och fodertillgång. 

Börje Eriksson

– Utmaningen är att förklara helhetsproblematiken så att alla förstår hur det ser ut, konstaterar Börje Eriksson. Jägaren ser det gärna i ett mikroperspektiv medan markägaren i sin bedömning utgår från större områden, med fler viltarter och under längre tid.

Även i Norrbotten är betestrycket stort och utgör ett hinder för tillväxten av skog. Börje Erikssons kollega i norr, Marcus Jatko, konstaterar att 850 000 kubikmeter av ungskogen årligen äts upp av framförallt älgen och därmed hotar återbeskogningen på stora arealer avverkad mark.

– Fokus ligger på att inom våra stora markområden uppnå en god samsyn mellan jägare och markägare kring hur vi ska klara skogsbruket med en bibehållen livskraftig älgstam, säger Marcus Jatko. 

Marcus Jatko

Jakten ska vara en långsiktig resurs

I den nya viltförvaltning som antogs av riksdagen 2012 beslutades om en lokalt förankrad och adaptiv förvaltning underställd länsstyrelsen och med syfte att skapa balans mellan fodertillgång och en älgstam av hög kvalitet.

Älgskötselområdet är en mindre formell och mer lättdiskuterad nivå inom viltförvaltningen. Här bildar flera jakträttshavare ett område där de med tillstånd av länsstyrelsen själva förvaltar älgjakten, med enhetlig skötsel över rågränser och enklare regler för jaktkunder.

– Vill man påverka frågor som rör jakt och tilldelning är det betydligt lättare i älgskötselområdet, menar Börje Eriksson.

Sveaskog äger omkring 14 procent av den svenska skogsmarken och är därmed landets största skogsägare. Ambitionen är att vara ett föredöme i utvecklingen av jakten som en långsiktigt hållbar resurs som bidrar till en god avkastning från skogen.

Och Marcus Jatko menar att man är på god väg att nå en samsyn mellan jägare och markägare.

– Jag tycker mig märka att vi har jägarna med oss på tåget, med ökad förståelse för vikten av att få ner viltstammen i syfte att stärka tillväxten i skogen, säger han.

Betesskadad skog

 

Fakta

  • Älg jagas av omkring 80 procent av alla jägare i Sverige.
  • Varje år skjuts omkring 100 000 älgar.
  • 13 procent av alla svenskar lever i ett hushåll där det finns minst en jägare.
  • Sju av tio svenskar har en bekant som är jägare.
  • En femtedel av alla svenskar i vuxen ålder har någon gång jagat.
  • Viltbetet kostar varje år skogsbruket 7,2 miljarder kronor. Enligt Skogsstyrelsen minskar viltbetet tillväxten med 6,4 miljoner kubikmeter, eller fem procent av den årliga tillväxten.