Lyhördhet nyckeln till lyckat virkesköp

Vittberesta arkeologer, jäktade storstadsbor och småbrukarsöner i arbetsbyxor – det viktigaste för en virkesköpare är att gilla att jobba med människor i olika åldrar och bakgrund. Det anser nyblivna pensionärerna Håkan Andersson och Jonny Carlsson, Örebro. Efter många år i yrket sammanfattar de nu sina karriärer och lämnar över stafettpinnen till nästa generation.

– Det roligaste med att vara virkesköpare är att man träffar så många olika människor! En välformulerad professor eller en industrianställd – de kan alla plötsligt stå där med ärvd skog för 30 miljoner, kanske utan någon bakgrundskunskap, säger Jonny. Idag är skogsägare ett tvärsnitt av hela samhället. Och särskilt de som bor lite isolerat är många gånger ensamma och i behov av att prata.

I den ökande konkurrensen om virket är förtroende mellan köpare och markägare viktig, men Jonny och Håkan har byggt upp detta på lite olika vis. Håkan har blivit samma område trogen sedan han började 1986, och blivit så uppskattad av markägare att han ofta fått fortsatt förtroende in i nästa generation. ”Jag säljer inte till Sveaskog, jag säljer till Håkan Andersson”, är en typisk replik. Jonny å sin sida har haft många olika typer av uppdrag, som virkesköpare och som lövträspecialist, men också som chef. Han ser detta med att prova på olika arbetsuppgifter som ett sätt att inte fastna utan gå vidare i sin personliga utveckling.

Teknisk utveckling – och ideologisk

Under Håkans och Jonnys yrkesår har den tekniska utvecklingen gått i raketfart, från karta och kompass till GPS och kollektor, som loggar inritad hänsyn direkt till entreprenörerna. Före mobiltelefonernas tid avverkades många telefonsamtal på söndag kväll när folk kom in från ladugården och skulle planera kommande vecka.

– Men den nya generationens markägare kommunicerar med omvärlden på andra sätt, konstaterar Jonny. Många är så kallade ”utbor” och bor på annan ort, och de är vana att jobba, umgås och agera viralt och digitalt och få snabba besked. Där har den naturliga kunskapsöverföringen mellan generationerna försvunnit och tas in på annat sätt.

Jonny Carlsson

Synen på naturvård och hänsyn har också skärpts mycket under åren. Det krävs att man följer med i utvecklingen, liksom i konjunkturerna.

– Som köpare gäller det att inte ha för stort rotstående lager när konjunkturen vänder neråt,. Att köpa avverkningsuppdrag med gällande prislistor och verklig avverkningskostnad, vara med på marknaden i alla konjunkturer och hålla kontakt med och hjälpa leverantörerna, även när konjunkturen är låg.

Rådgivning med lyhördhet

När virkesköparen ska ge råd i skogsvårdsfrågor gäller det att ta reda på vad skogsägaren själv egentligen vill med sin skog. Det kan skilja sig åt mycket, menar Jonny.

– Vissa har redan en bra inkomst och vill att den ska generera pengar när deras barn ska ta över den om 30 – 40 år. Har man å andra sidan en gård som knappt går runt kanske man vill kunna hugga så mycket som skogsvårdslagen bara tillåter. Jag brukar alltid försöka att träffa nyblivna skogsägare på plats ute i skogen för att ge dem en chans att känna vad de egentligen vill. Väl där kanske man ändå tvekar att såga ner de gamla fina tallarna som farfar vårdat. ”Finns det inte någon annanstans vi kan avverka?” Skog handlar ju om så mycket mer än bara pengar. Det väcks många gånger djupa känslor.

Håkan Andersson

Livet som pensionär

Som pensionär kan det vara lite knepigt att helt bortse från till exempel en granbarkborreskadad stam bredvid en skogsväg, men Håkan satsar fullt ut på att njuta av naturen och friheten, gärna med utsikt mot häst- och fårahagar i hembyn Sjöboviken eller genom en båttur på Hjälmaren. Johnny däremot kommer att fortsätta att hålla ett fönster öppet mot arbetslivet. Det han kommer att sakna mest är nog kollegorna.

– Jag tror på att man jobbar tillsammans, det märker man speciellt nu under coronapandemin. Det är vid mötet i korridoren man löser vardagsproblem; som att få veta hur det står till med en viss väg efter det senaste regnet. Tack till er alla! Det är tillsammans som vi kan åstadkomma något!